Karl Johan, karljohan, Karljohanssvamp och stensopp är namn på samma art: Boletus edulis. Stensopp är det rekommenderade svenska artnamnet, medan Karl Johan är ett vanligt namn på svampen.
När kommer Karl Johan svamp?
Augusti och september är oftast de viktigaste månaderna. Rapporterna tar fart i augusti och är historiskt som flest omkring vecka 38 i september. Dagens väder, markfukt och platsen i landet påverkar när säsongen börjar nära dig.
Beräknad säsongsstart för Karl Johan 2026
Svampindex uppskattar när säsongen kan dra igång utifrån årets temperaturer hittills. Spannet går från den tidigaste till den senaste regionala prognosen i varje landsdel. Se det som en startsignal, inte ett löfte om fynd: regn, markfukt och rätt skog avgör hur det faktiskt ser ut nära dig.
Götaland
Säsong möjlig15 juli–29 juli
Svealand
Säsong möjlig15 juli–31 juli
Norrland
Möjlig i delar29 juli–10 september
Så brukar fynden för karl johan fördelas över säsongen
Historiska fynd via GBIF. Läs om källor och begränsningar.
Grafen visar hur rapporterna historiskt har fördelats över året, inte dagens läge. Jämför den historiska säsongen med prognosen och dagens förhållanden nära dig i stället för att utgå från ett gemensamt startdatum för hela landet.
Hur snabbt kommer Karl Johan efter regn?
Det går inte att räkna fram en säker väntetid från en enskild regnskur. Markfukt, temperatur, tidigare väder och lokala förhållanden påverkar när fruktkropparna visar sig.
Regn är viktigt, men en skur på torr mark är ingen startknapp. Vattnet behöver sjunka ner och marken hålla fukten, samtidigt som temperaturen är lagom. Därför tittar Svampindex på flera veckors väder i stället för gårdagens regnmängd.
Var växer stensopp (Karl Johan)?
Stensopp (Karl Johan) växer i både barrskog och lövskog. Arten lever i samspel med gran, tall, björk, bok eller ek. Börja med trädslagen och jämför sedan markfukt och vädret under veckorna före besöket när du väljer var du ska leta.
- Gran- och tallskog: Leta i barrskog med mossa eller ris på marken, både inne bland träden och längs ljusare kanter.
- Blandskog med björk: Karl Johan kan bilda mykorrhiza med björk och förekommer även där barr- och lövträd möts.
- Bok- och ekskog: Arten bildar också mykorrhiza med bok och ek.
- Stigar och vägkanter: Stensopp förekommer ofta längs stigar och skogsvägar, men se dem som sökområden snarare än exakta fyndplatser.
Planera besöket när indexet stiger
- Planera flera stopp. Välj flera möjliga skogar inom rimligt avstånd så att du kan byta plats om den första är torrare än väntat.
- Leta efter rätt träd. Börja i skog med gran, tall, björk, bok eller ek och sakta ner där marken fortfarande känns fuktig.
- Följ området några dagar. Ett lovande område kan vara värt att besöka igen när markfukten håller i sig.
Ett högt index är inte ett fynd
Kartan kan inte se svampen bakom nästa gran eller om någon redan har plockat där. Ett högt index betyder att området är värt att undersöka, inte att fynd väntar.
Stensopp (Karl Johan): kännetecken och förväxlingsarter
Kontrollera flera kännetecken tillsammans. Hattfärgen eller ett enskilt foto räcker inte för en säker artbestämning.
- Hatt: Ljus- till mörkbrun, först välvd och senare mer utbredd. Hattkanten kan vara nästan vit.
- Rör: Undersidan har rör i stället för skivor. Rörmynningarna är först vita och blir med åldern gula till olivgröna.
- Fot: Kraftig och ljus, med ett ljust nätmönster som brukar synas tydligast på den övre delen av foten.
- Kött: Vitt och normalt utan färgförändring när svampen skärs itu.
Stensopp eller gallsopp?
Gallsopp (Tylopilus felleus) är en viktig förväxlingsart. Den har ett mörkare nätmönster på foten och rörmynningar som ofta får en rosa ton. Även rödbrun stensopp och finluden stensopp kan likna stensopp. Förlita dig inte på hattfärgen ensam. Plocka inte en svamp du är osäker på; använd en aktuell svampbok eller kontakta en svampkonsulent för säker artbestämning.
Källor och säker artbestämning
Kännetecken, ekologi och förväxlingsarter bygger på SLU Artdatabankens Artfakta om stensopp ↗. Kontakta en svampkonsulent ↗ om du är osäker på artbestämning och läs Giftinformationscentralens råd ↗.