Vad bygger Svampindex på?
Svampindex utgår från tre delar: platsens långsiktiga förutsättningar, hur vädret har utvecklats den senaste tiden och artens säsong.
Habitat
Skogstyp, markens fuktighetsklass, ålder och jordart beskriver relativt stabila egenskaper hos en plats. De används för att bedöma om en ruta över huvud taget har skogsmiljöer som kan vara lämpliga för matsvamp. Ålder och virkesvolym fungerar som ett indirekt mått på beståndets struktur.
Kartans lager för lovande skog är ett separat ekologiskt urval som kompletterar dagens index med en mer detaljerad bedömning av långsiktig habitatlämplighet. Underlagen väger samman skogens sammansättning och struktur, förekomsten av möjliga värdträd, markfuktighetsklass och andra markförhållanden. De är utvecklade för varje art eftersom kantarell, Karl Johan och trattkantarell inte har samma förhållande till skog och mark.
Väder
Fruktsättning påverkas av väderförhållanden över tid. Svampindex uppskattar därför en väderbaserad fuktnivå som förs vidare från en dag till nästa. Nederbörd tillför vatten, medan temperatur, luftfuktighet och vind påverkar uttorkningen. Modellen tar också hänsyn till att överskottsvatten dräneras och att fukt kan finnas kvar efter regnet.
Den beräknade nivån bygger på väderdata och är inte en lokal mätning av markfukten i varje område. Platsens mer stabila markfuktighetsklass ingår i habitatbedömningen och kommer från ett separat kartunderlag.
En kort regnskur behöver därför inte ge ett högt index. Modellen väger samman hur temperatur och den beräknade fuktnivån har utvecklats under flera veckor. Det fångar både att fukt kan finnas kvar och att gynnsamma förhållanden kan påverka fruktsättningen först senare. Hur temperatur och fukt bedöms varierar mellan arterna.
Säsong
Kantarell, Karl Johan och trattkantarell har olika säsongsrytm och reagerar olika på temperatur, markfukt och frost. Samma väderföljd kan därför ge olika index för arterna i samma ruta. Säsongsbedömningen följer hur värme har byggts upp under året och om frost har bromsat förutsättningarna.
Forskningsunderlag
Studierna nedan stöder olika delar av modellen. Resultaten kommer från olika arter, länder och skogsmiljöer och används som ekologiskt underlag.
- Ágreda med flera (2016) ↗ visar att väder både före och under säsongen påverkar fruktsättningen och att sambanden varierar tydligt mellan arter. Även Andrew (2025) ↗ undersöker artspecifika temperaturförhållanden kring fruktsättning hos europeiska svampar.
- Kauserud med flera (2008) ↗ kopplar variationer i svampars fruktsättning i Norge till temperatur och nederbörd över tid. Krah med flera (2023) ↗ visar att temperatur hänger samman med fruktsättningens tidpunkt och varaktighet i flera stora klimatzoner.
- Herman och Bleichrodt (2022) ↗ sammanställer hur svampar tar upp och transporterar vatten under tillväxt och fruktsättning. Det ger biologiskt stöd för att behandla fukt som ett förlopp över tid.
- Taye med flera (2016) ↗ och Martínez-Peña med flera (2012) ↗ visar att nederbörd, beståndsstruktur, växtplats och lokala markförhållanden har betydelse för svampproduktionen, med skillnader mellan arter.
Så ska indexet tolkas
- Använd kartan för att jämföra områden, inte för att hitta en exakt växtplats.
- Välj art först. Samma område kan få olika index beroende på vilken art du söker efter.
- Bedöm skogen när du är på plats. Kartan fångar inte varje stig, sänka, hygge eller lokal markstörning.
- Ett högt värde är ingen garanti för fynd. Någon kan också redan ha plockat på platsen.
Ett värde på 60 betyder alltså inte 60 procents chans att hitta svamp.
Historiska fynd och dagens index
Rapporterade fynd visar var någon tidigare har hittat svamp. Svampindex bedömer i stället dagens förutsättningar i området.
Svampindex använder historiska svampfynd som har förmedlats via GBIF, bland annat från Artportalen. Fynd med datum och koordinater kopplas till modellens 1 km²-rutor. Observationer med en angiven koordinatosäkerhet över fem kilometer sorteras bort.
Fynden används för att ställa in när säsongen börjar, når sin huvudperiod och avtar för varje art. De ingår inte direkt i dagens index.
GBIF förmedlar material från flera datapublicister. Licens och källhänvisning följer respektive dataset. När aktuella fynd visas i svamprapporten anges de bidragande dataseten och deras DOI där.
Datakällor
| Källa | Användning |
|---|---|
| SMHI ↗ | Nederbörd, temperatur, luftfuktighet och vind används för att beräkna hur den väderbaserade fuktnivån förändras och för att bedöma temperaturförhållanden, säsong och frost. |
| Nationella Marktäckedata ↗ | Beskriver marktäckning och skogstyp, exempelvis gran-, tall- och blandskog. Underlaget används för att avgöra om rutan har tillräckligt med skog och för habitatbedömningen. |
| Skogsstyrelsens skogliga grunddata ↗ och SLU:s markfuktighetskarta | Klassad markfuktighet och virkesvolym används för att förfina den långsiktiga habitatbedömningen. |
| SGU ↗ | Jordartsdata beskriver exempelvis morän, sand, lera, torv och berg. Jordarten ingår i habitatbedömningen och beskriver inte dagens fuktnivå. |
| GBIF ↗ och Artportalen ↗ | Historiska svampfynd används för att ställa in säsongen och för att visa rapporterade fynd i kartan. Observationerna ingår inte direkt i dagens index. |
| OpenStreetMap ↗ | Används för vägar, orter och annan information i bakgrundskartan. Bakgrundskartan påverkar inte indexet. |
Begränsningar
Svampindex arbetar med 500-1000 m²-områden och kan inte visa mikroterräng eller alla lokala markstörningar. Tillgången till statiska underlag kan också variera mellan rutor.
Modellen indikerar förutsättningar för kantarell, Karl Johan och trattkantarell. Resultaten ska inte användas för artbestämning, matsäkerhet eller som besked om att ett område är tillåtet eller säkert att besöka.